Skärtorsdag!

Varför firar vi påsk och vad äter vi för mat under påsken?

Vi firar ju många högtidsdagar i sverige med härkomst från kristendomen. Men vissa av våra traditioner är inte alls kristna utan bygger på den kultur vi hade i Sverige för flera hundra år sedan. 

Fakta från wikipedia:

Påskmat i Sverige.

Förr hörde ägg och kött till höjdpunkterna på påskbordet, eftersom det inte förekom under fasteperioden. Nu har fiskrätter som sill, böckling, Janssons frestelse och lax vuxit sig allt starkare under påsk. lammkött blev allt vanligare under 1900-talet.

Påskmat varierar annars mellan olika regioner och landskap i Sverige men innehåller ofta ägg, lamm och laxrätter i olika tillagningar. Till skillnad från julmaten är påskmaten “lättare” men kompletteras ofta med godsaker av marsipan utöver traditionen med godisfyllda påskägg.

Rätter från det klassiska smörgåsbordet (sill, knäckebröd, ost och brännvin) brukar också ingå i påskmaten. Påskmust är en dryck som förekommer under påsken. Påskmaten omfattar inte bara påskaftonens påskbord utan även de lokala traditioner som utvecklats för de övriga påskdagarna.

Skärtorsdagen

Skärtorsdagen är en högtidsdag som infaller torsdagen före påsk (2010 innebär detta 1/4), dagen före långfredagen. Denna dag firar kristenheten att Jesus instiftade nattvarden. Bakgrunden var att Jesus den natten firade den judiska påskmåltiden tillsammans med sina lärjungar. Namnet kommer av ”skära” som förr betydde ”rena”, vilket syftar på att Jesus tvättade lärjungarnas fötter före deras sista måltid.

Påskkärringar

Påskkäring är enligt gammal svensk folktro en häxa som enligt tradition flyger på kvast till Blåkulla på skärtorsdagen eller natten mellan dymmelonsdagen och skärtorsdagen för att sedan återvända på påskdagen.

Idén med påskkärringar anses komma från 1600-talets häxor. På 1660- och 1670-talen var häxprocesserna som värst i Sverige och hundratals avrättades efter att de antagits ha åkt till djävulens gästabud. Gästabudet hölls i en praktfull gård på en plats som ofta, men långt ifrån alltid, kallades för Blåkulla. Häxorna trodde att de serverades massor av läckerheter, men det var i själva verket grodor, ormar och paddor.

För att skrämma iväg häxorna tände man eldar och sköt med gevär. Något som lever kvar än idag i form av valborgsmässobål/majbrasor och påsksmällare.

Eftersom påskkärringar bygger på folktro så kan de till mycket skilja sig från de verkliga häxor som rapporterats från tidpunkten. Det förekommer att påskkärringar har tillbehören kaffepanna, en svart katt och kvast. Flera av dessa attribut har ingen direkt koppling till häxor på 1600-talet: Kaffe dracks inte i Sverige på 1600-talet och inte heller finns svarta katter omnämnda i rättsprotokoll från den här tiden. Med hänvisning till modern skrock kan en teori vara att kaffepannan är en symbol för kittel och den svarta katten för olycka.

Det är osäkert när påsktraditionen att barn klär ut sig till påskkärringar tog sin början i Sverige, men seden var spridd i västsvenska städer vid mitten av 1800-talet. Därför är de första påskkärringarna förmodligen från början av 1800-talet eller tidigare. Påskkärringar rapporteras mest från Bohuslän, Dalsland, Värmland och delar av Västergötland och det var främst under påskaftonskvällen som de begav sig ut för att tigga.

/Alle9134